Samhällets ansvar vid en kärnteknisk olycka

Vid en allvarlig kärnkraftsolycka riskerar människor, djur och miljö att utsättas för höga doser av skadlig strålning. Därför arbetar myndigheter med säkerhet. Om olyckan ändå skulle inträffa finns inövade planer för att minska skadorna.
Uppdaterades
Kontrollrum på ett kärnkraftverk. Foto: Lars Owesson / Johnér.

Kommunernas ansvar

Kommunernas uppgift vid en kärnteknisk olycka är att se till att verksamheten kan pågå som vanligt och att invånarna får information. Kommuner i områden där det finns kärnkraftverk deltar regelbundet i övningar för att kunna hantera effekterna av radioaktiva utsläpp.

Vid en kärnteknisk olycka ska kommunen:

  • sammankalla sin krisledningsgrupp
  • samordna kommunala insatser
  • samordna information till allmänheten

Kärnkraftslänens ansvar

Kalmar, Hallands och Uppsala län har kärnkraftverk i drift i sitt område. Länsstyrelserna där ansvarar för beredskapen utanför själva kraftverksområdet. Länsstyrelsens uppgift är att skydda människor, djur och miljö mot strålning vid olyckor.

Vid en kärnteknisk olycka ska länsstyrelsen:

  • larma och eventuellt evakuera närboende
  • informera allmänheten
  • upprätta en räddningsledning med stab
  • mäta radioaktiva ämnen
  • sanera närmiljön efter olyckan

Beredskapszoner

Från och med 1 juli gäller nya beredskapszoner för svenska kärnkraftverk. Runt kärnkraftverken ska det finnas en inre och en yttre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem respektive 25 kilometer. Det ska också finnas en planeringszon om ungefär 100 kilometer. Personer som bor i zonerna ska ha tillgång till jodtabletter och kunna varnas skyndsamt. Det ska också finnas en planering för utrymning och inomhusvistelse. Hos Strålsäkerhetsmyndigheten finns frågor och svar om de nya beredskaps- och planeringszonerna.

Ansvar på nationell nivå

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa har de statliga myndigheterna tydliga uppgifter. De myndigheter som beskrivs här har beredskap dygnet runt, alla dagar på året.

Strålsäkerhetsmyndigheten

  • samordnar den nationella strålskyddsberedskapen
  • övervakar kärnteknisk verksamhet
  • kontrollerar att säkerhets- och strålskyddsregler följs
  • arbetar för att minimera strålningens påverkan på människor och miljö vid en olycka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

  • samordnar alarmering, information, evakuering
  • samordnar utbildning och övning av beredskapen för kärntekniska olyckor
  • ser till att varningssystemen runt kärnkraftverken fungerar
  • hjälper kärnkraftslänen med teknisk utrustning.

SMHI

  • kan beräkna spridning av radioaktiva ämnen i atmosfären
  • är del av den nationella strålskyddsberedskapen.

Socialstyrelsen

  • bedömer vilka medicinska skador och symtom som människor får om de utsätts för radioaktiv strålning
  • ger stöd och råd till sjukvården om behandling av personer som utsatts för strålning
  • informerar allmänheten.

Livsmedelsverket

  • strävar efter att begränsa den mängd radioaktiva ämnen man får i sig via mat
  • gör stickprovskontroller eller andra kontrollprogram efter en kärnteknisk olycka.

Jordbruksverket

  • ger råd och rekommendationer om jordbruk efter en kärnteknisk olycka
  • bedömer konsekvenser för jordbruks- och livsmedelsproduktionen och föreslår motåtgärder.